Är rätt mör. Nyss hemkommen från Västerås och Finnkampen. Åt middag vid 23-tiden. Så någon timme till ska jag nog orka vara uppe.

Nu till det väsentliga. Min intryck av Finnkampen.

Börjar med arrangemanget:
- Usch och fy vad lite folk det var på plats!
- 2 078 lyder den officiella publiksiffran för damerna. Duktigt saltad
- Klart oroad inför dam-VM
- 2 445 såg herrmatchen. Bedrövligt
- Pressen var som vanligt försummad. Det sitter mediafolk i hallen hela dagen. Det är kort mellan matcherna. Var finns maten??? Baugetter med fyllning hade inte varit helt fel. Näe. Någon gång damp det ner torra kanelbullar. Som inte räckte till alla i rummet. Och tro mig. Vi var inte många.
- Mediafolket lyste med sin frånvaro. Radio Västmanland, Magget och lokalblaskan. Ungefär.
- Trevliga funktionärer!

Fy sjutton vilka gräsliga landslagströjor Sverige visade upp. Rena rama Ukraina. Det var INTE snyggt!

Dammatchen:
- Ingen bra reklam inför VM. Spelet var dötrist mer än halva matchen. I tredje perioden lyfte allt.
- Malin Dalbjer och Victoria Wikström var grymma! Den sistnämnde spelade ett byte i slutet av andra och sedan tredje. Gjorde fyra poäng och var skillnaden mellan håglöst anfallsspel och succé. Dalbjer slet och visade hur bra hon är.
- Förstår inte varför Malin Hansen spelar i blågult. Springer mycket. OK defensivt. Men offensivt. Nada.
- Hypade Sara Bergström var helt ok i första. Hade tungt i andra, byttes mot Wikström som gjorde skillnad.
- Frida Stenvall var inte sig lik. Såg lite seg ut. Men skottet sitter där det sitter.
- Vilken debut Erika Tjusberg har gjort! Förstår nu de stora orden om henne. Stabil och oerhört lugn. Önskar lite mer offensiv lusta för att räkna henne till de främsta. Det kommer.
- Sanna Scheer var en positiv överraskning. Tidigare har hon stått mycket i skymundan. Nu slog hon många avgörande passningar och luckrade upp Finlands försvar gång på gång.
- Hanna Pettersson hade inte massor att göra i målet. Men det hon behövde göra, det gjorde hon bra. Framför allt vid straffarna. Bra där.
- Anna Didriksson har jag alltid gillat. Stark, tuff och spelskicklig. Idag såg dock benen oerhört tunga ut.
- Emelie Lindström var ok. Vilka krav man har på henne. Men jag vet ju vad hon kan. Samma med Karro Widar.
- Stina Näktergal hade inte många rätt. Fick också sitta i tredje.
- Finland hade en duktig spelare i nummer 12. Pixbos Paula Jouhten var också stabil.
- Målisen hos Finland tappade allt i tredje. Visserligen fick hon inte mycket hjälp av försvaret. Men hon var ruggigt darrig och räddade mycket få skott.
- Svårt att förstå hur Sverige kunde få stryk i fredags - av detta lag.
- Starkt att spela ut så bra som Sverige gjorde i sista. Segern var odiskutabel.

Herrmatchen:
- Största behållningen var Sundboms stretchövningar  vid sitt straffmål. Tack gode gud att han satte den straffen. Annars hade det varit... ehh... något jobbigt. Skön show.
- Apropå Sundbom. Är superglad att han äntligen fick sin landslagschans. Som han så väl är värd.
- Det finns ingen som fiskar så mycket som Patrik Hagberg. Hemjobb är inte riktigt hans grej.
- Väntade länge på att få se Kim Nilsson. Göransson/Hallstensson hörde våra böner. Tog ut Bodén som var helt ur gängorna. Och Kim målade i andra bytet.
- Egebrant agerade med stor pondus. Trots hans debut. Gjorde det hela mycket bra. Hoppas han får till sitt skott mer i nästa kamp. För fler landskamper blir det.
- JIK-kedjan med K-J, Gillek och Caleb var Sveriges bästa. Döm av min förvåning när hete Gillek bänkas när det vankas toppning. Och Helgesson dyker upp... tjänstefel.
- Rasmus Sundstedt är en stor talang. Offensivt. Måste dock hjälpa sin backkollega bättre i försvaret.
- I Finland dominerade Mika Kohonen. Inte för att syntes hela tiden. Men han är de genialiska passningarnas man. Maken imponerades också av deras debutant. Nummer 3. Minns inte hans namn nu. Juha Kivilehto blir bara bättre och bättre.
- Finlands spel är oerhört rappt och snabbt. Det sker inte många passningar innan ett skott avlossas.
- Herrmatchen var verkligen värd entrépengen. Om jag hade betalt någon. Full fart med mycket mer aggressivitet och närkamper än damernas. Det märktes att bägge lagen ville vinna.

Övrigt då.

Trodde att Robban Rappel hade försvunnit från IBM. Inte då. Han och frugan satte betyg, fotade och fixade under Finnkampen. Av några Göteborgsherrar syntes ingenting till.

Träffade även expertkommentatorn Kokocha. Han om någon vet ju hur man slår landslaget. Docushop.se! Minns ni?

Fick se en person som dyker upp på alla innebandyarrangemang försöka ta sig in på VIP/Pressdelen. Utan bricka. För vilken gång i ordningen. Favorit i repris.

Fru Kohonen med son gjorde oss sällskap i slutperioden av herrarnas match. Maken fick göra high five med lille G när Finland scorade. Han har höga krav lillkillen. När pappa missade sin straff. Ja då var han inte vatten värd. Tills vi påminde om alla poäng Mika hade gjorde. Då lyste leendet igen.

Språkade med Mika Packalén som hade hela Endre på läktaren. De skulle vidare till Mora för seriematch på söndagen.

Apropå matcher. Konstigt att Järfälla väljer att spela en viktig seriematch samma dag som Finnkampen. Sebastian Gafvelin var med i U19-landslaget medan hans Spiders åkte på pisk mot Umeå. Skumt var ordet.

AIK:s Wilmer Viinamäki fick bara spela sporadiskt i U19 under Finnkampen. Trist. Men din chans kommer. Än är du ung.

Summa sumarum. Kräver skärpning när Västerås arrangerar dam-VM. Se dagens Finnkamp som ett dåligt genrep. Publiken måste strömma till matcherna. Som det var idag är det under all kritik.

Hårda ord. Jag vet. Men idag hade man även en herrlandskamp att locka med. Den möjligheten finns inte vid dam-VM. Av naturliga skäl.

Det finns flera anledningar till dagens trötthet. En är gårdagens återträff med gymnasieklassens kärna. Som gick av stapeln i fiiina Djursholm. Hur givande som helst. Hade kunnat sitta och prata fram till småtimmarna. Störtsköna människor.

En lång blogg lider mot sitt slut.  Natti natti.